Medhjälpare eller medstjälpare?


Har du någonsin funderat över vad som händer när du hjälper en medmänniska med saker de borde göra själva?
Jag menar inte saker som att rasta grannens hund eller hjälpa en sjuk kompisatt handla utan t.ex kontakt med myndigheter för att din kompis är nervös/rädd/lat och liknande. 

Du har säkert ett gott hjärta, dina intentioner är goda men du hjälper egenltigen inte människan i fråga.
Varje gång du gör sådana saker åt någon eller ber någon annan göra det åt dig så behöver ingen pröva att utöka sin trygghetszon.

Om du sitter brevid när din vän ska ringa så är det en okej lösning så klart om man har som mål att nästa gång så klarar vännen det helt på egen hand.

Och när det gäller dig så är enda sättet att utöka din trygghetszon att testa dess gränser.
Rasera de gränserna och du kommer att känna dig så mycket starkare.

Du vill ju inte stanna där du är? 
Du vill ju framåt så kör bara.

Vad är det värsta som kan hända och hur troligt är det att dina katastrof-scenarion faktiskt blir verkliga?

Jag ger dig en utmaning; 
Den här veckan vill jag att du gör något som känns obekvämt för dig.
Det kan handla om kallprat i kassakön, eller kanske har du svårt att lämna klagomål om du inhandlat något som inte alls varit så bra som du hade tänkt?
Den här veckan är din, våga försöka nu.

Kika gärna tillbaka i slutet av veckan och berätta hur det har gått för dig.

Våga växa - Du är inte framme än!