onyourfeet.blogg.se

En del av er kommer troligen att anse att det jag kommer att skriva nu är löjeväckande, det är okej, ni får tycka det, jag bjuder på det.

 

 

Minns ni när ISIS började visa upp sig för omvärlden? Daesh och flera andra grupperingars illdåd visades upp i media. Om man, som jag, har vänner av många olika ursprung och religioner, så kunde man ganska snart se i sitt Facebookflöde olika videos som visade hur civlia människor led, hur brutala attacker på oskyldiga kunde vara och hur billigt mänskligt liv kan verka vara och hur mänskligt lidande kunde (för vissa) betraktas som ett nöje. Jag var moderator i en rätt stor grupp på Facebook, Stand With Kurdistan. 

Där pågick en ständig kamp mellan de i gruppen som faktiskt var muslimer och de som inte var det, även högerextrema från världens alla hörn var med, även ett stort antal Israeler, det alla hade gemensamt var en avsky för vad Daesh (ISIS) gjorde och någon slags föreställning om att vad just de trodde på var rätt samt att de beundrade kurdernas kamp och det mod som de visade vid varje tillfälle som de konfronterades med just Daesh.

 

Samtidigt som dessa videos jag nämnde började florera allt oftare och man dessutom kunde känna hatet mot muslimer växa överallt så dök ett brev till Baghdadi och hans följare upp (http://www.lettertobaghdadi.com/ ) undertecknat av lärda inom Islam (Muftis bl.a. från hela världen).

Någonstans så hade flera av oss nog redan insett det, en hel grupp av människor skulle komma att bestraffas för detta vedervärdiga som Baghdadi och hans följare genomförde.

 

En annan, muslimsk grupp iscensatte en avrättning av frångar från ISIS/Daesh i en video där de ville sprida ett viktigt budskap. Jag kommer att länka den videon här, men var inte oroliga, ingen dör i den och bland kommentarerna så hittar ni en översättning av vad mannen som predikar säger.

 

Det dök dessutom upp videos med hashtagen "#Notinmyname".

 

Människor krävde att Muslimer skulle fördöma terrorister, de fick misstänksamma blickar både här och var. De som utropade och krigade för ett kalifat och som själva terroriserade omvärlden, var bara en liten andel av världens muslimska befolkning änså ansåg man att alla de andra, de som inte hade något alls med saken att göra skulle fördöma Daesh.

Man verkade dessutom gärna missa att många av de som faktiskt krigade mot Daesh var muslimer själva. 

 

 

 

Så, jag antar att jag nu, som vit och inte muslim, bör göra detsamma?

Härmed så tar jag avstånd från högerextremisten som anhölls efter att ha, kallblodigt, mördat oskyldiga. Samme man som i sitt manifest ansåg sig ha rätt att utöva terror mot andra, enbart baserat på deras tro.

Jag tar avstånd fördömer både honom och hans handlande och jag vill göra det glasklart; Han är inte som mig, jag är inte som honom trots att vi delar en yttre attribut. Inte heller Breivik vill jag att någon skulle tro att jag har något gemensamt med trots en del likheter som hudfärg och världsdel, han i Trollhättan (hette han Anton?) kan vi lägga till på listan.

 

Jag förstod aldrig hur det kunde bli så mycket skuldbeläggande då och baserat på så mycket okunskap. Det störde mig och gnagde i mig. 

Det borde aldrig finnas vi eller dom, bara vi -tillsammans.